Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Val av PD-L1-analys påverkar PD-L1-status hos patienter med magcancer

ASCO: Olika typer av analyser för att mäta PD-L1-uttryck ger olika resultat när de appliceras på samma prover från patienter med magcancer, visar en ny observationsstudie.

studien finner forskarna att en av studiens evaluerade PD-L1-analyser oftare ger ett positivt resultat än de andra PL-L1-analyserna. Forskarna drar därför slutsatsen att patienter med magcancer inte utan vidare kan byta från en checkpoint-hämmare till en annan. Studien visar att den PD-L1-analys som används för att inkludera patienter i CheckMate-649-studien (Agilent/Dako PD-L1 IHC 28–8 pharmDx) nästan dubbelt så ofta ger ett positivt PD-L1-uttryck, jämfört med den PD-L1-analys som användes i Keynote 811-studien (Agilent/Dako PD-L1 IHC 22C3 pharmDx). 

"Vår studie visar att antikropparna (nivolumab och pembrolizumab, red.) inte utan vidare kan ersättas med varandra," säger studiens förstaförfattare, läkare och Ph.D. Raghav Sundar från National University Cancer Institute, Singapore i en artikel i ASCO Daily News

Han tillägger att studiens resultat utgör en verklig utmaning eftersom de reglerande myndigheterna ännu inte har bestämt vilken av de två checkpoint-hämmarna som ska användas för patienter med avancerad magcancer.

CheckMate-649 har undersökt effektiviteten och säkerheten av Opdivo (nivolumab) plus kemoterapi hos patienter med avancerad magcancer, medan Keynote-811 har studerat effekten och säkerheten av Keytruda (pembrolizumab) i kombination med Herceptin (trastuzumab) och kemoterapi i samma patientgrupp. 

Dubbelt så många positiva prover

I den aktuella studien undersöktes 362 prover från patienter med magcancer. Proverna evaluerades för PD-L1-status och förekomsten av immunceller med hjälp av multiplex immunhistokemisk-/immunfluorescensteknik.

Resultatet visar att andelen PD-L1-positiva prover var cirka dubbelt så stor när proverna undersöktes med 28–8-analysen än när de undersöktes med 22C3-analysen (CPS≥1: 70,3% vs 49,4%, p <0,001; CPS ≥5: 29,1% vs 13,4%, p <0,001; CPS ≥10: 13,7 % vs 7,0 %, p = 0,004). Den genomsnittliga CPS-poängen för 28–8 var nästan dubbelt så hög som den för 22C3 (6,39 ± 14,5 vs 3,46 ± 8,98, p <0,001). Vid det kliniskt viktiga gränsvärdet CPS ≥5 fanns endast måttlig överensstämmelse mellan de två analyserna.

Pembrolizumab var den första checkpoint-hämmaren på marknaden. Antikroppen godkändes tillsammans med 22C3-analysen som ett medföljande diagnostiskt verktyg. På grund av att analysen har en status som en föregångare, har de flesta laboratorier i världen störst erfarenhet med att använda 22C3-analysen när det gäller att bestämma PD-L1-uttryck. 

Studien presenterades vid en postersession den 4 juni på ASCO 2022.

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kundansvarig, Sverige
Annika Östholm
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson