Mätning av ctDNA kan identifiera rätt behandling för avancerad GIST
Mätning av cirkulerande tumör-DNA (ctDNA) kan hjälpa till att bestämma den mest effektiva behandlingen för patienter med framskridna gastrointestinala stromala tumörer (GIST) som har progredierat på eller är intoleranta mot behandling med imatinib.
Det visar resultat från fas III-studien INTRIGUE.
I studien, vars resultat presenterades under januarisessionen av American Society of Clinical Oncology (ASCO) Plenary Series, randomiserades 453 vuxna patienter med framskriden GIST till antingen ripretinib eller sunitinib. De inkluderade patienterna hade inte längre nytta av eller var intoleranta mot imatinib. Efter randomiseringen utfördes en baslinjeanalys av ctDNA för att påvisa sekundära mutationer i KIT-genen.
80 procent av proverna från INTRIGUE-studien analyserades och ctDNA upptäcktes hos 77 procent (280 av 362) av de analyserade patienterna, varav 76 procent hade KIT-muterad GIST. Analysen visade att patienter med KIT exon 11 + 17/18 (−9/13/14)-mutationer hade bättre progressionsfri överlevnad (PFS), övergripande responsfrekvens (ORR) och total överlevnad (OS) när de behandlades med ripretinib, medan patienter med KIT exon 11 + 13/14 (-9/17/18)-mutationer hade bättre PFS, ORR och OS när de fick sunitinib.
Forskarna bakom studien menar att plasmatestning bör bli en del av rutinbehandlingen för patienter med GIST i framtiden. De planerar nu att validera sina data i en fas III-studie.
Cirka 80 procent av patienterna med GIST har primära mutationer i KIT. Imatinib är effektivt mot KIT-muterad GIST, men de allra flesta patienter med GIST utvecklar till sist resistens mot imatinib, oftast på grund av utvecklingen av sekundära mutationer i KIT. Sunitinib är effektivt mot vissa imatinib-resistenta mutationer.