Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Bakterier kan göra ofarliga pankreacystor cancerogena

För första gången har forskare hittat levande bakterie i cystiska pankreastumörer. Det kan leda till en ökad förståelse om varför visa cystor går från ofarliga till att bli svårbehandlade. Men även till nya behandlingar, som lokal antimikrobiell åtgärd i samband med endoskopi.

Det bedömer en forskargrupp på Karolinska Institutet som under en längre tid har studerat vad bakterie betyder för cystiska pankreastumörer. 

I en första studie, publicerad 2019, fann de att bakteriella DNA förekommer i pankreastumörcystor men även att vätskan från cystor med höggradig cellförändring och cancer innehöll betydligt mer bakteriella DNA och även inflammationsmarkörer än vätska från godartade cystor. Man drog slutsats att det sannolikt finns en koppling mellan bakterier i cystiska bukspottkörteltumörer och deras svårighetsgrad. 

– Varför det är så hade vi då inget svar på men vi misstänkte att bakteriefloran i munhåla och mage kunde ha en roll, säger Margaret Sällberg Chen, vid institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet och en av huvudförfattarna till både studien från 2019 och en nyligen publicerad inom samma område. 

Man kunde i den tidigare studien inte heller avgöra om bakterierna var levande eller döda.

–  Nu har vi lyckats odla fram bakterierna och vet också vad de heter. Något som vi var först i världen med att visa. Att vi lyckades beror på att våra forskare Volkan Özenci docent och klinisk mikrobiolog och Asif Halimi, kirurg och doktorand i teamet, föreslog att vi skulle använda en snabbare provtagningsteknik genom att odla direkt från färskt nytagna cystvätska.

Lika viktigt var att gruppen fick tillgång till ny proteomik-baserad teknik, och genom den visade det tydligt att bakterierna har sitt ursprung i mun- och tarmsystemets bakterieflora.

Var fjärde cysta innehöll bakterier 

När cystvätska från 29 patienter som under 2018–19 genomgick kirurgi efter konstaterad cystiska bukspottkörteltumörer analyserades hittade de bakterier i 24 procent av cystorna. Framför allt hittades gammaproteo- och bacillibakterier.

– Det är bakterier som normalt hör hemma i mage och mun. Men vi vet nu att de kan gömma sig i bukspottkörteln.

Forskarna har även studerat de bakterierna som hittades i laboratoriet i pankreas cellinjer. Genom att studera dem var för sig kunde de se att medan vissa av dem inte medförde någon påverkan alls så kunde flera andra orsaka dubbelsträngat DNA-brott och gömma sig i pankreas celler. 

– Dubbelsträngat DNA-brott är en cellskada som anses vara det första steg i en cellförändring som senare kan leda till cancer. Nu vill vi gå vidare för att förstå varför vissa bakterier är ofarliga medan andra kan göra skada.

Forskarna kunde inte bara bekräfta att bakterier har en viktig roll, de har även funderat på om det går att förhindra cellförändringen att uppstå. En tänkbar möjlighet är att kanske ge antibiotika direkt i bukspottkörteln i samband med endoskopi.

– Vid en endoskopi-undersökning går man ner genom mun och mage vilket kan också medföra en risk att enstaka bakterier slinker sig igenom och ta sig till bukspottkörteln. 

En annan väg för bakterier att ta sig in i bukspottkörteln, som normalt är steril, är via gången som finns mellan körteln och tarmen. Den är normalt stängd men om den skulle vara otät finns en risk att bakterier läcker in. Vissa bakterier kan också gömma sig i vita blodkroppar, och skulle kunna via blodbanan åka snålskjuts till bland annat bukspottkörteln.

God munhygien viktigt

För Margaret Sällberg Chen, som ursprungligen är tandläkare, är kopplingen mellan munflora och pankreacancer extra intressant.

– Sjukdomar i munhålan alstrar inflammatoriska bakterier. När vi sväljer saliv hamnar dessa längre ner i kroppen, och är gången till pankreas otät så ges det möjlighet för dem att ta sig vidare in i bukspottkörteln.

Om kroppens immunsystem dessutom är lite slött skulle det räcka med att enstaka skadliga bakterier att ta sig in den vägen för att ett tumör-associerat förlopp ska sättas i gång.

– Det är bra att känna till att förekomst av skadliga bakterier och ökad genomsläpplighet i tarm-pankreas gången är ingen bra kombination men också att kring 30 procent av västländska befolkningen uppskattas har en inflammatorisk munflora orsakad av tex kronisk parodontit. Därför är det viktigt att hålla kroppens bakterieflora så frisk som möjligt från munnen till magen.

Bakterier i pankreascystor verkar kunna vara en av triggers för cancer cell transformation, men även behandlingen av cancersjukdomen kan påverkas eftersom de kan försämra effekten av cytostatika genom att bryta ner den.

En av de frågor som forskargruppen nu försöker svara på är om det krävs fysiska bakterier eller om det räcker med de metaboliter som de utsöndrar för att sätta i gång en process som leder till cancer cell transformation.

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kundansvarig, Sverige
Annika Östholm
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson