Regioner organiserar prostatacancertestning
Flera svenska regioner organiserar prostatacancertestning i screeningliknande former trots Socialstyrelsens nej till ett nationellt införande. Organiserad testning som i ett screeningprogram är mer effektivt och minskar risken för överdiagnostik, säger Ola Bratt, professor och överläkare, vid Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Studier visar att screening med PSA-prov i kombination med vävnadsprov minskar dödligheten i prostatacancer. Forskning från bland annat Sverige visar även att screeningintervaller kan anpassas till individens risk baserat på PSA-värden, vilket sparar resurser och minskar andelen män som behöver fortsatta utredningar.
– I kölvattnet av Socialstyrelsens nej 2018 gav Socialdepartementet i uppdrag till Regionala cancercentrum i samverkan att standardisera och effektivisera prostatacancerdiagnostiken, vilket har lett till att många regioner nu organiserar testningen i screeningliknande former. Hittills har 11 regioner påbörjat arbetet, säger Ola Bratt.
Sedan december 2022 rekommenderar dessutom EU sina medlemsländer att utvärdera organiserad screening.
– Socialstyrelsen kommer sannolikt att göra en ny utredning inom något år, säger Ola Bratt.
PSA-prov på eget initiativ
De flesta svenska män som utreds för prostatacancer har tagit ett PSA-prov på eget initiativ, trots att Socialstyrelsen, liksom sjukvårdsmyndigheter i andra länder, avråder från screening. Ola Bratt menar att så kallad opportunistisk testning inte är lika effektivt som organiserad screening. Istället skapar den problem som överdiagnostik och det tar även resurser från vården. Dessutom visar forskning att den inte är socioekonomiskt jämlik, då det oftare är välutbildade män som begär ett PSA-test.
– Samtidigt vet många män som tar PSA-prov i samband med något annat läkarbesök på vårdcentralen inte vilka negativa konsekvenser testet kan ha. Testar man utan att det finns en klinisk misstanke om cancer hittar man vid en utredning ofta en långsamt växande cancer hos män som skulle ha varit fortsatt friska, säger Ola Bratt.
Ungefär 75 000 svenska män har sedan PSA-provet infördes på 1990-talet fått en prostatacancerdiagnos och kanske behandling i onödan.
– Denna överdiagnostik kan man minska med organiserad screening och nya diagnostiska metoder, säger Ola Bratt.
När det gäller forskning om prostatacancerdiagnostik och screening ligger Sverige i framkant och anses vara internationellt ledande. Det gör att målet om ett evidensbaserat screeningprogram kommer allt närmare.
Nya metoder ökar precision
Ola Bratt förklarar att forskningen inom prostatacancerdiagnostik har gjort betydande framsteg, framför allt i Sverige. Nya metoder, som magnetkameraundersökning och blodprov, har ökat precisionen för att diagnostisera en potentiellt allvarlig prostatacancer.
– MR-undersökning används som ett första steg för män med höga PSA-värden, vilket minskar problemet med överdiagnostik. Den gör också att man slipper onödiga vävnadsprover som kan leda till infektioner. Det är en stor vinst. Nya blodprov, som till exempel det så kallade Stockholm 3-testet, kan också förbättra diagnostiken, säger han.
För att testningen för prostatacancer ska vara effektiv måste den, enligt Ola Bratt, genomföras inom ett organiserat screeningprogram. Enligt svensk forskning bör symtomfria män börja testa sig vid 50‒55 års ålder och sedan fortsätta att testa sig med några års intervall för att påtagligt minska risken för att dö av sjukdomen.
Stora randomiserade studier visar att screening av män mellan 50 och 70 år med PSA-prov i kombination med systematiska vävnadsprov kan minska den cancerspecifika dödligheten minst lika mycket som mammografiscreening, dock till priset av betydande överdiagnostik, något man alltså sannolikt minskar med en MR-undersökning innan.
– Det viktiga när man screenar är regelbundenhet. Vi vet vilka män som behöver testas ofta och vilka som kan komma med glesare intervaller. Vissa män behöver komma vartannat år medan de räcker med var sjätte år för många andra, säger Ola Bratt.
