Prostatacancerbehandling gav fler biverkningar än förväntat

Prostatacancerpatienter upplever fler biverkningar efter behandling än man tidigare trott, visar två studier vid Universitetssjukhuset i Nordnorge (UNN). Störst besvär har de patienter som genomgått så kallad salvage-strålbehandling, en behandling som erbjuds vid återfall efter tidigare operation.

Den första studien tittade på patientrapporterade biverkningar både efter operation, primär strålbehandling och salvage-strålbehandling. I motsats till flera tidigare studier har man i behandlingen av patienterna i studierna på UNN använt moderna och skonsammare behandlingsmetoder, som titthålstekniken RALP (robotassisterad laparoskopisk prostatektomi) och VMAT (volumetrisk modulerad bågbehandling). en strålningsteknik som ger en lägre stråldos till normal vävnad.

– Vi hade hoppats på färre biverkningar. Biverkningarna inträffade på kort och lång sikt, säger Marie Grøn Sælen, överläkare vid Universitetssjukhuset i Nordnorge (UNN) och första författare till studien.

Hon har särskilt tittat på akuta biverkningar, i en studie där 787 män fyllde i frågeformuläret EPIC 26 innan behandlingen och/eller tre månader efteråt. 406 av patienterna hade genomgått operation, 265 primär strålbehandling och 116 salvage-strålbehandling. Männen har bland annat svarat på frågor om urinering, inkontinens, kontroll över avföring, sexliv och besvär som värmevallningar och depression.

Går utöver livskvaliteten

Den andra studien, som även Marie Grøn Sælen är medförfattare till, undersökte även biverkningar efter prostatacancerbehandling. Här följde forskarna en grupp prostatacancerpatienter under 18 månader. 120 män som genomgått salvage-strålbehandling har svarat på samma frågor i olika skeden av strålbehandlingsförloppet.

Dessutom har resultaten från en mindre grupp på 48 män som följts både genom operation och sedan strålbehandling analyserats mer noggrant. För båda grupperna var biverkningarna efter salvage-strålning större än förväntat, både när det gällde problem relaterade till urinvägar, tarmfunktion och sexuell funktion.

Onkologisk Tidskrift: Var det något som förvånade dig?

– Det var särskilt förvånande att tarmfunktionen var så nedsatt. Det var värre än väntat och problemen kvarstod, problemen med avföring hade faktiskt förvärrats efter 18 månader. Det är biverkningar som allvarligt kan påverka livskvaliteten, säger Marie Grøn Sælen.

– Eftersom strålbehandling ges i kombination med antihormonell behandling är det inte konstigt att sexuell funktion och hormonproblem förvärras efter strålning, säger hon.

Måste få bra information

Biverkningar i den första studien varierade beroende på behandlingsmetod. Män som behandlats med titthålskirurgi (RALP) rapporterade mer urininkontinens och försämrad sexuell funktion tre månader efter behandlingen.

De som fått primär strålbehandling fick mer irriterande urinvägsbesvär, större problem med tarmfunktionen och fler hormonella besvär. Patienter som fått salvage-strålbehandling rapporterade försämring på alla punkter jämfört med situationen före behandlingen – mer urininkontinens och irriterande urinvägsbesvär, större problem med tarmfunktionen, sämre sexuell funktion och fler hormonella besvär.

Onkologisk Tidskrift: Är patienterna medvetna om de problem som behandlingarna kan orsaka?

– Det är i alla fall viktigt att de får bra information om vilka biverkningar de kan förvänta sig för att kunna göra ett bra gemensamt val. Det gäller både vid val av primär, kurativ behandling och vid bedömning av salvage-strålbehandling, Marie Grøn Sælen.

– Vinsten måste vägas mot biverkningarna

Bygger på data från verkliga världen

Marie Grøn Sælen påpekar att studierna bygger på "real world data". Alla män som fått botande behandling för prostatacancer på UNN under perioden erbjöds att delta i studien och de allra flesta tackade ja.

– De individuella skillnaderna är stora. Många är äldre, det finns en hög grad av samsjuklighet och i vissa fall ett dåligt allmäntillstånd. Detta kan ha lett till att biverkningarna blivit fler och värre än vad som tidigare rapporterats i andra studier som i större utsträckning bygger på urval av patienter. Biverkningarna kan också relateras till storleken på strålfältet. En stor del av våra patienter har fått ett utökat strålfält, det så kallade bäckenfältet, och det kanske borde erbjudas färre, säger Marie Grøn Sælen.

Hennes kollega Line V. Hjelle, som är första författare till den andra studien, har i en kommentar manat till försiktighet när man överväger vilka patienter som egentligen ska få strålbehandling efter operation.

Marie Grøn Sælen understryker vikten av att patienter rapporterar biverkningar.

– Våra studier har tittat på akuta biverkningar efter tre månader och sena effekter efter upp till 18 månader. Nu är planen att följa dessa patienter vidare och genomföra en ny studie av patientrapporterade biverkningar om tre eller fem år. Den kunskap vi får på detta sätt är viktig och användbar för patienterna.