Frekvent antibiotikabruk kopplat till ökad risk för tjocktarmscancer

Personer som har använt antibiotika under mer än sex månader har en förhöjd risk att få tjocktarmscancer, visar svensk studie som inkluderande 40 000 cancerfall. Brittiska studier har tidigare visat liknande resultat.

Cancerforskaren Sophia Harlid har, tillsammans med kollegor vid Umeå universitet, under många år försökt hitta riskfaktorer för tjock- och ändtarmscancer. Framför allt de som individen själv har en möjlighet att påverka.

– Antibiotika, som vi vet påverkar tarmfloran, var ett område vi tittade på. Och tack vare det svenska läkemedelsregistret, där all förskrivning av läkemedel sedan 2005 finns registrerad, hade vi tillgång till ett utmärkt underlag för att testa vår hypotes.

Umeåforskarnas studie visar att de som sedan 2005 hade använt antibiotika under än sex månader eller mer hade 17 procent större risk att få cancer i den högra delen av tjocktarmen jämfört med personer som inte fått någon antibiotika alls.

För vänstersidig tjocktarmscancer såg de däremot ingen motsvarande riskökning. När det gäller ändtarmscancer var resultaten mer spretiga, för män var den opåverkad medan kvinnor som ätit antibiotika hade något minskad förekomst av cancer.

Störst risk i den högra delen av tjocktarmen

– Att den högra delen av tjocktarmen hade en förhöjd risk för cancer tror vi beror på att den är direkt kopplad till tunntarmen, antibiotika som intas oralt kommer därmed i högre grad att påverka bakterier i denna del av tarmen jämfört med längre ner. Att kvinnor som ofta använt antibiotika tycks ha en minskad risk att få cancer i ändtarmen skulle eventuellt kunna bero på att när de när de får könssjukdomar som behandlas med antibiotika påverkas även patogena bakterier i ändtarmen, vilket i sin tur kan minska risken för att de ska utveckla cancer. Män har inte samma anatomi och får därmed inte samma minskning av risk.

Sophia Harlid understryker dock att detta endast är hypoteser om hur eventuella orsakssamband skulle kunna se ut. Det är ännu inte bevisat att antibiotikans påverkan på tarmbakterierna är den faktiska orsaken till riskökningen, för det behövs andra typer av studier.

Den förhöjda risken för tjocktarmscancer kunde ses redan fem till tio år efter antibiotikaanvändningen. Även om riskökningen var störst för de som använt mest antibiotika, gick det att se att också enstaka antibiotikakurer gav en visserligen mindre men statistiskt säkerställd ökning av cancerrisken.

– Resultaten understryker att det finns flera skäl att vara restriktiv med antibiotika. Antibiotikabehandling är i många fall nödvändig och räddar liv, men vid mindre allvarliga åkommor som kan förväntas läka ut ändå bör man vara försiktig, säger Sophia Harlid.

Bra underlag för studien

Den aktuella studien har forskarna studerat 40 000 personer från det svenska kolorektalcancerregistret under åren 2010 – 2016. De har sedan jämförts dem med en kontrollgrupp om 200 000 matchande cancerfria individer i totalbefolkningen. Uppgifterna om personernas antibiotikaanvändning är hämtade från läkemedelsregistret från 2005 – 2016.

– Att följsamhet bland dem som får antibiotika utskriven är bättre än för många andra mediciner gör att vi har haft ett ovanligt bra underlag för vår studie.

Andra livsstilsfaktorer är svårare att studera eftersom de ofta bygger på att deltagarna i studier själva rapporterar hur mycket eller hur ofta de äter eller dricker till exempel det födoämne som undersöks.

– Det betyder dock inte att andra faktorer är mindre viktiga. Det enda vi kan säga är att antibiotika är kopplat till en ökad risk men vi kan inte säga något om hur den riskökningen förhåller sig till andra livsstilsfaktorer.

Även om studien pekar på en 17-procentig ökad risk för tjocktarmscancer vill Sophia Harlid tona ner exaktheten i resultatet.

– Det viktiga är att vi har validerat och befäst teorin om att antibiotika ger en ökad risk för tjocktarmscancer.

För att närmare förstå vad det är hos antibiotika som orsakar riskökningen, studerade forskarna även ett bakteriedödande läkemedel mot urinvägsinfektioner som inte är antibiotika och som inte påverkar tarmfloran.

Det fanns ingen skillnad i frekvensen av tjocktarmscancer hos personer som använt läkemedlet vilket talar för att det är just antibiotikans påverkan på tarmfloran som ökar risken för cancer. Studien gäller enbart antibiotika som intas oralt, men även om antibiotikan tas intravenöst direkt i blodet, skulle bakteriefloran i tarmsystemet kunna påverkas.

Sophia Harlid betonar att vi som individer inte behöver oroa oss eftersom riskökningen på gruppnivå är måttlig och den absoluta risken för en enskild person därmed är liten.

Forskningen stöds av andra studier

Tanken om att antibiotika skulle kunna påverka cancerrisken är inte unik, flera internationella studier har undersökt samma tes. Bland annat presenterades en brittisk forskargrupp  2019 en studie som även den kopplar samman antibiotikaanvändning och cancer i tjocktarmen.

I somras presenterades ytterligare en brittisk studie som pekar i samma riktning. Men när en av forskarna, Sarah Perrott från University of Aberdeen, i början av juli presenterade resultaten av studien vid International Cancer Congress ESMO World Congress on Gastrointestinal Cancer sa hon att det inte är säkra på att den är just antibiotikaanvändning som är den drivande orsaken till den ökade risken. Andra förklaringar kan vara att personer med autoimmuna tarmsjukdomar även har en ökad risk för infektioner som i sig ökar risk för tarmcancer.

Trots det, hävdade hon, ger studie ytterligare argument för behovet av att minska användningen av antibiotika.