- först med nyheter om medicin

Sverige halkar efter med strålbehandling

Strålbehandling är idag en botande behandling för flera cancer- och tumörsjukdomar. Men trots det och att den tekniska utvecklingen inom området går framåt, satsar Sverige inte tillräckligt med resurser varken på utbildning, studier eller forskning jämfört med andra länder.

Enligt en rapport som nyligen tagits fram på uppdrag av Chefsrådet i svensk onkologi, behövs en samordnad nationell strategi där både kompetensförsörjning samt forskning och utveckling inkluderas för att vända den negativa trenden. I rapporten konstateras att antalet patienter som diagnosticerats med cancer och som strålbehandlats nästan har fördubblats sedan år 2000. Under samma period ökade det totala antalet onkologer med 133 procent. Av dessa var endast 20 procent högspecialiserade strålonkologer.

”Det är ett stort problem att vi saknar specialister inom strålterapi. Vi måste nu satsa på att få unga onkologer att intressera sig för strålning. Det är ett enormt spännande område, både medicinskt och tekniskt och vi är i behov av dedikerade onkologer för detta. I annat fall finns det risk för allvarliga konsekvenser som i slutändan drabbar landets cancerpatienter i form av försämrad vårdkvalité,” säger Petra Witt Nyström, överläkare vid Skandionkliniken i Uppsala och Dansk Center för Partikelterapi, Århus, i Danmark.

”För patienter med till exempel vissa former av huvud-halscancer, prostatacancer, livmoderhalscancer samt barntumörer, antingen enbart eller i kombination med kirurgi och kemoterapi, utgör strålbehandling idag en botande behandling. Och fastän närmare hälften av alla cancerpatienter har nytta av strålbehandling, en siffra som förväntas öka inte minst genom nya indikationer, så är det en underutnyttjad resurs.”

Petra Witt Nyström påpekar att om vi jämför med vårt grannland Danmark så är det större fokus på strålning där. Här avsatte staten 25 miljoner danska kronor för att bygga upp en infrastruktur för klinisk forskning i samband med att Dansk Center för Partikelterapi öppnade. På det danska centrat finns professorer och forskare knutna till kliniken samt ett flertal doktorander. Även Nederländerna och Storbritannien satsar stort på strålningsterapier.

I november förra året meddelade Cancer Research UK att man satsar 56 miljoner pund, motsvarande 690 miljoner svenska kronor för att starta Cancer Research UK Radiation Research Network (RadNet). Syftet är att bli ett globalt centrum för strålterapiforskning och snabba på utvecklingen av avancerade strålterapitekniker som protonstrålning, stereotaktisk behandling, men även artificiell intelligens.

I Sverige var Skandionkliniken tills förra året, då det danska centrat slog upp portarna, Nordens enda protonklinik. Kliniken är ett nationellt samarbete mellan de sju svenska universitetssjukhusen, men man tar även emot patienter från Norge, Finland och Estland. Tidigare kom också patienter från Danmark.

”Vi önskar att fler patienter kunde komma hit. Tyvärr gör bristen på stark klinisk evidens i form av stora randomiserade studier, att det är svårt att rekrytera patienter. Vi behöver bland annat lära oss

mer om vilka patientgrupper som har nytta av behandlingen. Där är vi inte riktigt än,” säger Petra Witt Nyström men påpekar att flera studier är på väg, både nationellt och internationellt. Det kan dock ta många år innan vi har resultaten.

Idag används protonstrålning primärt för att minska de biverkningar som fotonbaserad strålning kan ge, både på kort och lång sikt.

”Protoner fokuserar på själva tumören och sprider sig inte på samma sätt som vanlig strålning. Det är särskilt viktigt när det gäller tumörer hos barn samt när man till exempel strålar hjärnan. Men även vid cancersjukdomar med god prognos och benigna tumörer liksom för subgrupper av patienter med bröst- eller lungcancer där man vill skydda hjärtat och frisk lungvävnad. Vid fotonstrålning är det inte ovanligt att patienter på lång sikt kan få hjärtbesvär av behandlingen,” säger Petra Witt Nyström.

Med protonterapi kan man minimera den onödiga stråldosen jämfört med annan strålning. Därigenom kan patienterna få ett gott och långt liv efter behandlingen. Samtidigt kan det hjälpa patienter som också får cytostatika att orka med sin behandling.

”Genom att protonerna koncentreras till tumören och att man kan få bort onödiga stråldoser så kan protonterapi också lämpa sig för patienter med ärftliga former av cancer, såsom personer med Li Fraumenis syndrom. På så sätt kan man undvika att den här gruppen får nya tumörer av själva behandlingen, säger hun.

Protonterapi är en teknisk avancerad behandling som kräver högspecialiserad personal. Fortfarande finns också en del att lära när det till exempel gäller metodutveckling och dosplanering och hur man ska följa patienterna med bildtagning under behandlingen.

”Protoner är mycket känsliga för alla förändringar i kroppen och under och mellan varje behandling kan det hända en hel del anatomiskt. Det kan vara organrörelser, svullnad eller att tumören skrumpnar. Behandlingen är därför resurskrävande då man måste anpassa bildtagning och strålplaner under hela förloppet.

För att protonstrålning ska fungera optimalt måste många bitar falla på plats. Det är en ansträngande behandling, inte minst för patienterna, eftersom de måste vara i Uppsala för behandling dagligen i kanske 6-7 veckor.

Här behöver vi som vårdgivare ha med patientperspektivet. Vi måste vara lyhörda och stötta patienterna, kanske behöver de hjälp med praktiska saker som ekonomi och resor? Det är också skilda förmåner i olika delar av landet. I vissa regioner får patienten bo på vårt patienthotell med anhöriga. Nu i coronatider är det extra viktigt att få ha med någon närstående eftersom patienterna inte får åka hem på helgerna.

Men allt är inte problem. Det händer mycket inom proton- och partikelterapi nu, med ett stort antal nya kliniker i världen och gemensamma internationella studier. I Tyskland, Italien och Japan forskar man även på koljoner som är ytterligare ett alternativ av strålbehandling. Det är visserligen en dyr behandling, men fördelen kan vara att den har en större biologisk påverkan och därigenom ger bättre resultat vid behandling av tumörer som annars är okänsliga mot strålning som till exempel spottkörtlar. I Sverige pågår flera kliniska protonstudier på CNS, lymfom, Hodgkin och tymom och i höst kommer svenska studier kring protonterapi vid anal- och ändtarmscancer.”

Petra Witt Nyström tänker också att nya fokusområden att titta på, kan vara att, om man genom att minska onödig stråldos av frisk vävnad, kan få patienter att tåla cytostatika bättre. Eller skulle man kunna öka stråldoserna till själva tumören och därmed ha större chans till bot?

”Att försöka kombinera ny immunterapi med strålbehandling är också intressant. Generellt behöver vi utveckla våra kunskaper i när och hur strålbehandling, i synnerhet protonstrålning, ska användas vid ytterligare diagnoser och indikationer,” säger Petra Witt Nyström.

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn