Coronakrisen pressar cancervården i Stockholm

”En extrem påverkan på personalen”, säger Patrik Rossi, chef för tema cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm; en av de regioner som drabbats hårdast av covid-19-utbrottet i Sverige.

Han beskriver situationen som pressad och ser en oroande minskning av antalet nybesök till cancervården.

”Utbrottet innebär en extrem påverkan på personalen. Vi har till exempel slagit ihop två stora medicinska behandlingsavdelningar till en. Vi var tvungna att släppa ifrån oss lokalen eftersom den var lämplig för intensivvård,” säger Patrik Rossi, chef för tema cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

Stockholm är en av de regioner som hittills har drabbats hårdast av covid-19-utbrottet i Sverige. För att öka antalet tillgängliga intensivvårdsplatser har tema cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset utrymt en av de onkologiska behandlingsavdelningarna i Solna, som nu används för intensivvård av covid-19-patienter. Behandlingsavdelningen har i stället flyttat ihop med den medicinska onkologiska behandlingsavdelningen i Karolinska Universitetssjukhusets lokaler i Danderyd.

”Jag är imponerad av att det gick så pass bra. Personalen gör ett fantastiskt arbete,” säger Patrik Rossi.

Personal från tema cancer, liksom från andra delar av sjukhuset, bidrar till bemanningen av den utökade covid-19-vården, inklusive intensivvård. Det innebär en stor omställning och press för dem som byter arbetsuppgifter men påverkar också personalen som jobbar kvar inom cancervården.

”De gör samma uppgifter som tidigare men med färre människor. De har blivit åderlåtna på personal,” säger Patrik Rossi.

Vet inte om läget är hållbart

Hittills har bemanningen hanterats genom att man har bromsat ledigheter och planerade utbildningsinsatser samt dragit ned på forskningsaktiviteter. Men uthålligheten är en stor utmaning, konstaterar Patrik Rossi.

”Om inte covid-inläggningarna minskar till sommaren kommer vi att få stora problem med att ge den lagstadgade semestern. Just nu är vi i en platåfas och i balans, och om det håller i sig och vi får en nedgång i början av juni - då har vi ganska goda förutsättningar att ge personalen rimlig semester. Men jag kan inte säga att jag vet att det här är hållbart. Om vi i stället får en ökad spridning och fler sjukdomsfall då måste vi tänka på något nytt sätt,” säger han.

Medan coronautbrottet sätter stor press på personalen inom cancervården har det hittills inte haft särskilt stor inverkan på förmågan att ge patienterna livsavgörande behandling, anser Patrik Rossi.

”Vår målsättning är att det här inte ska påverka den behandling cancerpatienterna får, och så här långt tycker jag att vi lyckas ganska bra. Vi utför strålbehandling och medicinsk onkologisk behandling i normal utsträckning och har tillräckligt med resurser för att operera de patienter vi behöver operera,” säger han.

Man skjuter dock upp viss kirurgi som inte är direkt tumörrelaterad, exempelvis stominedläggningar, vilket förstås medför besvär för patienterna.

Vissa kontroller och återbesök flyttas fram och det har införts mer videokontakt med patienterna för att de inte ska behöva komma till sjukhuset. Verksamheterna har även gått igenom sina behandlingsregimer.

”Vi har försökt optimera behandlingarna med hänsyn till personell resursåtgång men med mindre hänsyn till ekonomiska effekter,” säger Patrik Rossi.

Det innebär exempelvis att man kan byta till ett preparat som ges med en snabb subkutan injektion i stället för ett preparat som ges som infusion under några timmar – trots att det förstnämnda är mycket dyrare. Värderingen av vad som kan göras görs av varje tumörgruppsansvarig tillsammans med sina experter.

Få nybesök

En oroande utveckling på patientsidan är dock ett minskat remissflöde och färre nybesök. Det kan förklaras av att mammografiscreeningen och regionens screening för kolorektalcancer och prostatacancer är pausade. Men kanske också av att patienter inte vågar söka vård i normal omfattning i dessa tider, tror Patrik Rossi.

”Det är väldigt oroande i och med att det kan leda till att patienter får försenade diagnoser. Jag tror att vi får stora utmaningar att hantera det här under hösten och vintern, när läget återgår mer till det normala. Så fort vi ser en minskad belastning på sjukvården ska vi försöka att få igång de regionala screeningprogrammen,” säger han.

Fortsatt omfördelning av resurser

Den 22 april publicerade Socialstyrelsens ett stöddokument om nationella principer för prioritering av rutinsjukvård under covid-19-pandemin. I dokumentet delas vården in i grupper från A till E där A är vård som med stor sannolikhet kan prioriteras ner utan att patienternas hälsotillstånd eller möjligheten att behandla hälsotillstånden försämras.

Här nämns onkologisk läkemedelsbehandling med en liten förväntad förbättring av patientens livslängd som exempel i grupp C, och onkologisk behandling som kan förlänga livet och minska symtombördan under viss tid för patienter i ett palliativt skede av sin cancersjukdom som exempel i grupp D, det vill säga den näst högsta prioriteringen.

Patrik Rossi tycker att de var bra att Socialstyrelsens prioriteringsstöd kom och menar att det ”ger cancerpatienterna stöd i att de har rätt till sin behandling”. Men han konstaterar att dokumentet nu måste detaljeras vidare på sjukhusnivå.

”Även om intensiteten i covid-19 minskar så kommer utbrottet ändå att påverka oss resten av året. Nya cancerfall uppstår i samma omfattning som vanligt även om vi inte får in lika många patienter just nu, och de kommer att behöva sin behandling. Därför måste vi ha en plan för hur vi fortsatt omfördelar resurser inom sjukhuset på bästa sätt,” säger Patrik Rossi.