Psykiska besvär vanliga bland cancersjukas makar

Kejia Hu

Cancer är inte bara ett hälsoproblem för den som bär sjukdomen. En ny studie visar att makar till cancersjuka ofta drabbas av psykiska besvär – mest under det första året efter diagnos, och mer ju sämre prognosen är. Män är mer sårbara än kvinnor.

Den nya studien publiceras i JAMA Network Open och har undersökt hur den psykiska hälsan påverkas hos personer vars partner har diagnostiserats med cancer. Studien bygger på data från register i Sverige och Danmark, och det visar att makar till patienter med cancer upplevde en ökad risk för fler psykiatriska störningar som kräver sjukhusbaserad specialistbehandling

Bland de tillstånd och sjukdomar som noterades i studien fanns såväl missbruk, depression, ångest som stressrelaterad sjuklighet men även en ökad risk för problem så svåra att de krävde sjukhusbaserad specialistvård.

– Tidigare studier har pekat i samma riktning men de har, jämfört med vår, byggt på ett relativt litet antal personer och haft betydligt kortare uppföljningstider. Tack vare att vi har kunnat hämta data från både Sverige och Danmark och därmed fått ett större underlag har vi tydligare kunnat visa på att makar till cancersjuka löper en större risk att drabbas av psykisk sjuklighet, säger Kejia Hu, postdoc vid Karolinska institutet och studiens försteförfattare.

Studien visar även att män och personer med sämre socioekonomiska förhållanden har en större riskökning jämfört med kvinnor och personer med god socioekonomisk status.

– Varför män är mer drabbade vet vi inte men kanske är de mindre förberedda på att vårda en anhörig och på att hantera sorg, säger Kejia Hu.

Riskökningen hos de anhöriga var dessutom större ju sämre prognos den cancersjuke hade, när sjukdomen var i ett långt framskridet stadium och i de fall där patienten dog under uppföljningen.

– Att vi är mer sårbara psykiskt ju sämre prognos en make eller maka har är rimligt och det visar samtidigt att det är den grupp som behöver mest hjälp, säger Kejia Hu.

Oro för barnen en stressfaktor

Enligt forskarna kan den försämrade psykiska hälsan bero på en kombination av faktorer. Viktigast är att en cancerdiagnos inte bara påverkar personen själv utan hela familjen kan uppleva en rad olika stressfaktorer. Dit hör inte bara den stress som den sjukes hälsa och familjens ekonomiska situation kan skapa, partnerns sjukdom kan även väcka oro för det egna och eventuella barns mående och framtid.

Studien pekar därför på ett behov av stöd och hjälp till partner till personer som har drabbats av cancer. Detta kan innebära psykologiskt stöd, rådgivning, sjukgymnastik eller annan service som kan lindra oro och stress.

– I den dagliga vården skulle vi kunna bli bättre på att inkludera patienternas partners på ett sätt som hjälper dem att förstå vad som händer och vad de kan göra för den cancersjuke, säger Kejia Hu.

Vården har idag, enligt Kejia Hu, ett i det närmaste hundraprocentigt fokus på patienten.

– Patienten måste även i försättningen stå i centrum men om vi kunde flytta några procent av vår omsorg till maken/makan skulle det inte bara gynna de anhöriga utan i förlängningen även patienten. Därför behöver vården gå från dagens ensidiga patientfokus till ett familjefokus. Våra resultat stödjer även behovet av en klinisk medvetenhet för att förebygga potentiell psykisk ohälsa bland makar till patienter med cancer, säger hon.

Signifikant ökad risk för psykisk sjukdom

Studien inkluderade 546 321 personer vars partner hade diagnosticerats med cancer. Studieperioden var för de personer som kom från Danmark från 1986 till 2016 och för de som kom från Sverige från 1973 och till 2014. Kontrollgruppen, där make/maka inte hade cancer, bestod av 2 731 574 personer.

De som tidigare inte hade haft någon form av psykisk sjuklighet placerades sedan i en grupp och personer som tidigare hade haft någon form av psykiatrisk sjukdom i en annan.  Grupperna analyserades sedan var för sig.

Båda grupperna visade på en signifikant ökad risk för psykisk sjukdom hos dem som hade en partner som hade diagnostiserats med någon form av cancer. Riskökningen var 30 procent under det första året efter en cancerdiagnos och 14 procent sett till hela undersökningsperioden. För gruppen med tidigare psykiatrisk sjuklighet var ökning 23 procent under hela studieperioden.

En begränsning med studien är, menar Kejia Hu, att det i den data de kan plocka ut ur register saknas uppgifter om makarnas faktiska relation, i vilken grad en make/maka har varit engageras i vården av den sjuke.