Ny metod kan förbättra bedömningen av invasion i lungadenocarcinom

Patologer har svårt att använda WHO-kriterierna för att avgöra om pulmonellt adenocarcinom är invasivt eller inte. En förbättrad metod, som stöds av biomarköranalyser, måste nu göra sig av med det.

Det visar en ny studie (abstrakt #PL03.07), som presenterades vid presidentsymposiet vid WCLC-kongressen måndagen den 11 september i Singapore.

För att undersöka den nyare versionen av klassificeringssystemet genomförde en holländsk forskargrupp en fallkontrollerad studie som involverade resekerade adenocarcinom som mätte upp till tre cm hos 70 patienter.

Undersökningarna genomfördes först utifrån WHO:s nuvarande kriterier och randomiserades sedan till en reviderad klassificering som innefattade den iatrogena kollapsen. Och resultaten visar att den nya metoden är bättre.

"Våra resultat tyder på att den modifierade adenocarcinomklassificeringen avsevärt förbättrar reproducerbarheten och bättre matchar den kliniska verkligheten. Dessa resultat öppnar nya vägar för att förfina vår förståelse av dessa cancerformer och förbättra patientvården", säger första författaren Erik Thunnissen från patologiska avdelningen, Amsterdams universitetssjukhus. i ett pressmeddelande.

Studien initierades av det internationella lungcancersamfundet IASLC, som ville förbättra det nuvarande klassificeringssystemet.

Nya fynd i biomarkörsanalyserna

Totalt deltog 42 patologer från 13 länder och fick alla 70 patientfall i de två första omgångarna, medan 36 patologer fick 41 icke-enhälliga fall i den tredje omgången. Kappavärdena för de tre omgångarna var 0,27, 0,45 och 0,62. Den bekräftade att det finns problem med WHO:s standardkriterier, eftersom det är svårt att uppnå konsekventa och reproducerbara resultat, skriver forskarna bakom studien.

Resultaten visar också att den modifierade klassificeringen gav en betydligt högre reproducerbarhet. Här visade patologer en mer signifikant kompetenshöjning, vilket återspeglades av ett högre kappapoäng, både när de utvärderades blint (0,45) och med vägledning (0,62). Detta tyder på att den reviderade metoden löser en del av problemen med det nuvarande systemet.

"Dessa fynd kan möjliggöra säkrare diagnos och behandlingsbeslut för patienter med lungadenocarcinom", säger Erik Thunnissen.

Värmekartanalysen avslöjade också skillnader och variationer i invasionens plats och storlek. Det primära effektmåttet, utöver kappa-poängen, var återfallsfri överlevnad (RFS), som var 100 procent för de fall där majoriteten bedömde att det inte förekom någon invasion med den reviderade metoden.

För att ytterligare stärka den modifierade klassificeringen utfördes biomarköranalyser associerade med invasion och dåliga utfall. Analyser avslöjade spännande korrelationer, inklusive en låg spridningshastighet i adenocarcinom in situ jämfört med invasiva adenocarcinom och närvaron av TP53-mutationer i invasiva adenocarcinom, vilket betonade deras roll som händelser i sen skede.