Överläkare: Leverperfusion kan bli ny praxis för levermetastaser från melanom
ASCO: Patienter med levermetastaser från uvealt melanom som behandlades med leverperfusion, hade längre tid utan sjukdomsprogression och bättre behandlingssvar än patienter som fick bästa alternativa behandling, visar den svenskledda och akademiska randomiserade fas III-studien SCANDIUM.
Resultaten kan bidra till ny behandlingspraxis menar studiens prövningsledare.
– Jag är övertygad om att det här kommer att bli en ny rutinbehandling. Vi visar väldigt lovande data för respons och progressionsfri överlevnad och en rimlig biverkningsprofil, säger Roger Olofsson Bagge, överläkare vid sektionen för bröst- och melanomkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Roger Olofsson Bagge är prövningsledare för den kliniska fas III-studien SCANDIUM, vars första resultat presenterades på årets ASCO-kongress (abstract LBA9509). Studien omfattar patienter med ögoncancer av typen uvealt melanom och spridning till levern. I Sverige drabbas ungefär 40 patienter varje år och de har en medianöverlevnad på bara 6-12 månader.
I studien randomiserades tidigare obehandlade patienter till att få antingen bästa alternativa behandling eller en experimentell behandling kallad isolerad hyperterm leverperfusion, IHP (isolated hepatic perfusion). Det är en operation där levern ansluts till en hjärt-lungmaskin, sköljs med höga doser av cellgiftet melfalan och sedan kopplas tillbaka in i patientens blodomlopp.
Inkluderingen till studien pågick mellan 2013 och 2021. 43 patienter randomiserades till leverperfusion och 44 patienter till kontrollgruppen. Av patienterna i kontrollgruppen fick 48 procent kemoterapi, 39 procent immunterapi, 11 procent lokal ablativ behandling och två procent palliativ behandling.
Stor skillnad i behandlingssvar
Resultaten visar att behandlingssvaret, ORR, var 40 procent (17/43) i gruppen som fick leverperfusion jämfört med knappt fem procent (2/44) i kontrollgruppen.
Tiden utan sjukdomsprogress i levern, hPFS, var i median nio månader i behandlingsgruppen och tre månader i kontrollgruppen (95 procent konfidensintervall: 5,6-13,4 månader respektive 2,9-4,0 månader). Mediantiden för progressionsfri överlevnad var sju månader i perfusionsgruppen och tre månader i kontrollgruppen (95 procent konfidensintervall: 5,2-11,6 månader respektive 2,9-3,7 months)
Nästa år kommer resultat för studiens primära utfallsmått; totalöverlevnad vid två år. Men Roger Olofsson Bagge anser att resultaten är tillräckligt övertygande redan nu.
– Oavsett överlevnadsvinst tror jag att den här metoden kommer att ha sin plats för att få kontroll över sjukdomen, baserat på det vi visar nu. Eftersom den ger en väldigt effektiv behandling av levern får vi får kontroll över levermetastaserna, som tyvärr är det som dödar dessa patienter, vilket sedan kan öppna för andra behandlingar, säger han.
Nya behandlingar på väg
Nyligen visade läkemedlet tebentafusp (Kimmtrak) som första behandling en överlevnadsvinst för den här patientgruppen i en fas III-studie, och läkemedlet fick tidigare i år tummen upp av den europeiska läkemedelsmyndigheten. Tebentafusp är dock bara användbar för den som har en viss HLA-haplotyp, vilket är ungefär hälften av patienterna.
Isolerad leverperfusion är en stor operation förenad med risk för allvarliga kirurgiska biverkningar. I SCANDIUM-studien uppstod 14 allvarliga behandlingsrelaterade biverkningar i gruppen som fick leverperfusion, vanligast var vaskulära komplikationer och infektioner. En patient i studien avled av behandlingen. I kontrollgruppen förekom 13 allvarliga behandlingsrelaterade biverkningar, vanligast var de relaterade till immunterapi.
– Det här är ett stort kirurgiskt ingrepp och man måste vara relativt ung och frisk i övrigt för att klara det. Samtidigt får man ha i åtanke att det handlar om biverkningar som patienten återhämtar sig från inom två månader, inget som fortsätter under en längre behandlingstid, säger Roger Olofsson Bagge.
En mindre invasiv teknik än isolerad leverperfusion – perkutan leverperfusion, PHP (percutaneous hepatic perfusion) – har nyligen också visat effekt i patientgruppen, och på ASCO presenterades positiva överlevnadsdata från en fas III-studie med sådan teknik (FOCUS-studien, abstract #9510). En nackdel med den studien är att den inte är helt randomiserad, vilket försvårar jämförelser mellan armarna. Men Roger Olofsson Bagge ser positivt även på PHP-tekniken och konstaterar att SCANDIUM-studien kommer att komplettera FOCUS-studiens data.
– Om även vi ser en överlevnadsvinst i SCANDIUM-studien nästa år liknar resultaten av isolerad leverperfusion och PHP varandra så pass mycket att man nog kan likställa dem. Jag tror mycket väl att PHP kan komma att ersätta isolerad leverperfusion och vi håller på att sätt upp den tekniken på Sahlgrenska, säger han.
Stolt och glad
SCANDIUM är en akademiskt initierad studie genomförd utan större finansiering och Roger Olofsson Bagge gläds över samarbetet som gjort det hela möjligt.
– Det är många kollegor som har bidragit över hela Norden och alla svenska universitetssjukhus har varit med. Jag är stolt över att vi har lyckats göra det här och glad över att kunna presentera resultat som kan ge patienter en ny behandling. Särskild tacksamhet och eftertanke går förstås till de patienter som varit med i studien, de flesta har jag träffat personligen och det är de som ger inspiration och vilja att fortsätta, säger han.
Just nu genomför forskarna en uppföljande fas I-studie, SCANDIUM-II, som undersöker kombinerad behandling med isolerad leverperfusion och immunterapi i form av ipilimumab och nivolumab. Patienterna får antingen börja med leverperfusion och sedan få immunterapi eller tvärt om.
– Det är nog i den typen av behandlingar vi kommer att landa. Varken leverperfusion eller immunterapi kommer att lösa det här på egen hand, utan det kommer att handla om att kombinera dessa behandlingar på något smart sätt, säger Roger Olofsson Bagge.
